Varför kallar ni radioprogram för poddar?
Christers fråga ställdes under rubriken Var har ni gömt Lunchekot? men fick en egen rubrik eftersom många undrar samma sak.
/Annika, webbmaster
Vad jag inte begriper och säkert många med mig varför inte ett radioprogram kan få heta just radioprogram, t ex Radioprogrammet Dagens Eko? Varför blanda in ordet ”podden”? Vad är en podd för något? Säkert är många lyssnare i min generation helt obekanta med detta fenomen.
I min upplaga (1998) av Svenska Akademiens ordlista saknas ordet helt. Det närmaste man kommer är podager, alltså gikt i stortån. I mina öron låter podd som namnet på en asiatisk (kambodjansk) soppa.
Mvh
Christer Hjort
/Annika, webbmaster
Vad jag inte begriper och säkert många med mig varför inte ett radioprogram kan få heta just radioprogram, t ex Radioprogrammet Dagens Eko? Varför blanda in ordet ”podden”? Vad är en podd för något? Säkert är många lyssnare i min generation helt obekanta med detta fenomen.
I min upplaga (1998) av Svenska Akademiens ordlista saknas ordet helt. Det närmaste man kommer är podager, alltså gikt i stortån. I mina öron låter podd som namnet på en asiatisk (kambodjansk) soppa.
Mvh
Christer Hjort
Följ inlägget
8
följare
Bra frågor som jag vill svara grundligt på. För att få lite struktur kommer här en lista över sådant som jag gärna vill passa på att skriva om.
- Vad är en podd?
- Poddar & program
- Alla program är inte poddar
- Alla poddar är inte program
- Podden Dagens Eko
- Program, avsnitt och inslag
- Program, program och program
- Nya företeelser ger nya ord
- Tekniskt mumbo-jumbo
- Kommunikation från generation till generation (punkten ströks senare)
- Hur blir vi på Sveriges Radio mer begripliga? (punkten ströks senare)
Bli inte förskräckt. Just poddar är inte så avancerat att det krävs lista med 11 punkter, men jag tror att det finns ett behov av att förklara både vad poddar är (och vad det inte är) relativt grundligt och att svara ordentligt på andra frågor som du berör.Att skriva om så viktiga saker i en tråd i vårt supportforum ger möjlighet till dialog, så att du och andra lyssnare kan be mig förklara om jag är otydlig eller svänger mig med begrepp som inte alls är självklara. Som orden support, forum och tråd (i detta sammanhang), där jag tror att ditt exemplar av SAOL visserligen har med orden, men att förklaringarna skiljer sig lite från vad jag avser här. Mer om det under punkt 8!
Ordet support har lyssnaren Göte för övrigt frågat om här:
Vad betyder support?
Poddradio är radio som du kan lyssna på var du vill och när du vill. Enkelt uttryckt är det ljudfiler som går att ladda ned, till skillnad från övriga ljudfiler på vår webb. Med rätt programvara kan du dessutom sköta nedladdningen automatiskt genom att skapa en prenumeration.
Att det går att ladda hem ljudfilerna betyder inte att du måste göra så. Det går även att lyssna på våra poddar "strömmat", när ljudet hämtas från våra servrar samtidigt som du lyssnar. Om du lyssnar på till exempel Ekonomiekot Extra i efterhand på vår hemsida, så strömmar du, rent tekniskt, en poddfil.
Bra definitioner för termer som rör ny informationsteknik finns hos Svenska datatermgruppen, en brett sammansatt grupp av språkvårdare och representanter från medier, högskolor och databranschen:
Svenska datatermgruppen om "podd-"
De skriver:Själv menar jag att det finns ett par kriterier som krävs för att ett ljud på internet skall vara en podd:
- Det ska finnas ett "flöde" (som programmen hos Sveriges Radio) med olika "delar" (programmets avsnitt)
- Delarna ska gå att ladda hem
- Innehållet ska gå att ta del av med automatik
Men, som Svenska datatermgruppen skriver, är inte möjligheten till automatisk nedladdning ett absolut krav i vissa sammanhang. Som med många ord kan betydelsen glida, vilket jag återkommer till.Hoppas att det är begripligt så här långt. Fråga annars!
På Sveriges Radio talar vi ofta om poddar & program i samma veva. Vi har till exempel en central sida som vi kallar Poddar & program:
https://sverigesradio.se/poddar-program
På hemsidan gör vi ingen skillnad mellan vad som är en podd och vad som är ett radioprogram. Eftersom du lyssnar på dem på samma sätt från hemsidan, vore det förvirrande om vi skulle dela upp innehållet och ha olika sidor.
3. Alla program är inte poddar
Det finns dock skillnader. Alla radioprogram är inte poddar - och alla poddar är inte radioprogram. Som jag skrev igår, måste poddar vara nedladdningsbara. En stor del av Sveriges Radios utbud har vi inte rätt att erbjuda för nedladdning, men de går att lyssna på från vår hemsida, det som kallas att strömma, under en begränsad tid. Här är två exempel:
- Program med mycket musik, som Smoke Rings som hörs i webbkanalen P4 Plus på söndagar
- UR-program som Bildningsbyrån, där vi endast erbjuder avsnitten strömmat i 30 dagar, medan UR själva har dem som poddar i flera år på sin hemsida
4. Alla poddar är inte programHos oss på Sveriges Radio är visserligen de flesta poddar även radioprogram som sänds i en kanal, som Söndagsintervjun som både hörs i P1 och som finns som en nedladdningsbar podd.
Det finns dock poddar som inte sänds i någon kanal, som Speedwaypodden. Är det ett radioprogram i så fall? Kanske. Speedwaypodden görs av oss på Sveriges Radio och är ju på ett plan en programserie. Men om vi med radioprogram menar att programmet sänds i en radiokanal, så är Speedwaypodden inget radioprogram.
Det finns många exempel på innehåll som ursprungligen varit poddar som inte sändes i radio, men som vi ville att fler lyssnare skulle få del av och därför så även valde att sända i FM. En sådan är Livet är en fest, om den svenska rockmusikens historia.
Sveriges Radios poddar-som-inte-sänds-i-radio är alltså gränsfall och kan möjligen kallas radioprogram, men det finns svenska poddar med helt andra avsändare än Sveriges Radio, se sidan poddindex.se. En populär podd är Aftonbladet Daily, och jag tror inte att Aftonbladet anser att de gör ett radioprogram. Det är en podd, helt enkelt.
5. Podden Dagens Eko
Den nya podden Dagens Eko är, på samma sätt som Speedwaypodden är och Livet är en fest varit, en ren podd. Den hörs inte i någon radiokanal idag. I likhet med Livet är en fest, är Dagens Eko-podden dock så intressant att vi vill sända den även i FM. Jag ser i tablån att vi, från och med nu på måndag den 13 mars klockan 14.40, kommer att sända denna podd i P1:
Tablån för P1 måndag den 13 mars 2023
Avsnitten publiceras som podd klockan 5 samma morgon, och det kommer att förbli en podd i första hand, men från och med på måndag är det en podd som även hörs i radio, och blir därmed samtidigt ett radioprogram.
Kanske kan man även notera att många poddar, som inte har något koppling till etermedia alls, ofta inte ens heter något med -podden. Låt vara att det finns undantag. Sedan är detta förvisso en synpunkt mer av redaktionell än teknisk karaktär. Fast döper man en podd till samma sak som en radioinstitution, dvs Dagens Eko, så blir man väl så illa tvungen att lägga till något för att det inte ska bli ännu mer förvirrande, vare sig man sänder det tablålagt i etern eller ej.
*Tydligen egentligen utan bindestreck.
Jag kan dock meddela Christer att podd finns i den senaste upplagan av SAOL, så en lösning är att köpa en nyare upplaga om pappersformat önskas. 😀
SAOL: podd
SAOL: podcast
Jag behöver kolla upp bakgrunden till att vi har valt att ha med ordet podden i så många programnamn. I några fall (som Creepypodden i P3) har det till en början varit en podd som inte sändes i FM, men jag vet inte om det gäller (alla) våra "utrikespoddar".
Att programmet som börjar med USA och slutar med podden saknar ett bindestreck i sitt namn hörs ju inte i sändning - och det gör det lurigare att söka fram USApodden i appen, vilket jag skriver om här.
Du berör ett ämne som inte helt enkelt för mig att förhålla mig till. Jag (och många kolleger som arbetar med webben mer tekniskt) har delvis en annan syn på ordet podd än vad kollegerna som arbetar med innehållet brukar ha, och det förenklar förstås inte för lyssnarna. Det var detta jag hade i bakhuvudet när jag skrev:Det får bli i nästa vecka, i och med att jag håller på att ta helg nu!SAOL har två olika förklaringar. Det är den andra betydelsen, podcast, som jag avser här:
- liten bärbar apparat för nedladdning av ljudfiler från internet;
- podcast
Den första betydelsen är mer tveksam. SAOL är inte en ordbok, utan den "inofficiella normen för stavning och böjning av modern svenska". För ordens betydelse är Svensk Ordbok, SO, mer tillförlitlig. Där framgår att den första betydelsen numera är "delvis historisk". (Även historisk är ett glidande begrepp, eftersom ordet "podd" för mediaspelare kom med i SO år 2000.)Om ordböckerna hor Svenska akademien
Trevlig helg!
Jag fortsätter snart med min numrerade lista, men först till den lite knepiga frågan om varför FM-program innehåller ordet "podd".
Det sätt jag ovan har definierat ordet podd är tekniskt. Poddar är nedladdningsbara, det skall finnas ett flöde och de olika episoderna ska gå att ladda hem med automatik. Parallellt har det dock vuxit fram en syn, både inom Sveriges Radio och hos våra lyssnare, där Sveriges Radios utbud delas in i poddar respektive radiosändningar, där podd mer är ett "format". Poddar är då mer "självständiga ljud" medan radiosändningarna är del av ett flöde. Att ge program namn som innehåller "podden" är ett sätt att signalera vilket format det rör sig om. Europapodden är ett exempel på en tydlig podd, medan Morgon i P4 Dalarna är en sändning.
Att koppla ordet podd till ett format ger vissa problem, bland annat att många program hamnar i ett mellanläge. Är exempelvis Godmorgon Världen en podd eller en sändning? Jag (som inte delar denna syn) är fel person att fråga var gränsen går ur detta perspektiv, eftersom jag inte har skillnaden klar för mig.
Än mer komplicerat är det att många program som snarast är sändningar "till formatet" rent tekniskt är poddar. Bland Sveriges Radios mest populära poddar enligt Podindex återfinner vi på plats nummer sju Ekot Nyhetssändning och på plats nummer tio Morgonpasset i P3, båda exempel på sändningar som verkligen är tänkta som "flödesradio" men som våra lyssnare bevisligen tar del av som poddar.
Det motsatta förekommer också. Många program av "poddkaraktär" är inte poddar rent tekniskt. Ett typexempel är programmet Text och musik med Eric Schüldt, som lyssnare gång på gång hör av sig om och undrar varför de inte kan ladda ned eller hitta i externa tjänster.
I och med att språket utvecklas och styrs av hur en majoritet av språkanvändarna säger och skriver, är det möjligt att jag om ett par år själv börjar använda ordet podd just på detta vis. Men ännu är vi inte där ...
Jag vill passa på att förklara lite om hur vårt innehåll på webben och i apparna är strukturerat. Det finns en form av hierarki där varje program har egna sidor och vi på programmets sida samlar avsnitt från programmet. Ordet avsnitt är inte klockrent, eftersom det känns lite bakvänt att kalla exempelvis de enskilda nyhetssändningarna från Ekot för avsnitt, men det är det namn vi använder av praktiska skäl.
Mellan dessa två "nivåer" finns det en mellannivå, eftersom vi har program med "avsnitt som hör ihop". Serier är ett tydligt exempel, där vi exempelvis har programmet Serier från Sveriges Radio Drama: Före-Efter som består av drygt 40 avsnitt idag, men dessa är uppdelade så att sex delar handlar om Anna Lindh 2003 och fem delar handlar om Nya Karolinska 2017.
Ytterligare en nivå finns, nämligen inslag, eller ljudklipp, där vi till exempel hittar detta inslag från i morse, Donald Trump inför rätta, som ingår i avsnittet P1 Morgon 4 april 2023 som är ett avsnitt från programmet P1 Morgon.
7. Program, program och program
Frågan om hur ordet podd används och i vilka sammanhang det är bättre att använda ordet program eller programserie, lär vi återkomma till. Tyvärr är även ordet program lite knepigt, eftersom det kan betyda flera olika saker, varav många är relevanta för Sveriges Radios webbsupport:
- Det jag själv lägger in i ordet, programserie, som Klassisk morgon och Ring så spelar vi. Det vi avser med ”program” på webben och i appar. För mig är även poddarna program.
- P-kanalernas ”P” står för program. Lyssnar jag på P1 och sen byter till P4 Kronoberg, så säger jag att jag byter kanal, men många lyssnare säger att de byter program
- Regelbundet återkommande inslag, som ett lokalt eftermiddagsprogram som alltid har boktips på torsdagar, eller de kåserier som hörs i Godmorgon världen. De upplevs som program av människor, men inte av vår teknik, så de återfinns inte bland webbens och apparnas listor med program
- Enskilda avsnitt, där vi kan säga att vi missade programmet ”Kan jag vara feminist och vilja ha en fin kropp?” men hörde programmet ”Kan hundar ha en tysk brytning?” (olika avsnitt av Allvarligt talat)
- Program som ”vilket program är det i dagens Studio Ett?”, alltså vad som står på schemat under en viss sändning
- Programvara. ”Det funkar inte i Firefox, men i alla andra program funkar det.”
Lösningen är väl att försöka vara så tydlig som möjligt för att undvika missförstånd, samt försöka vara konsekventa med vad vi kallar inslag, avsnitt respektive program. Och vad vi kallar poddar.Svenska språket utvecklas efter de behov som uppstår. Eftersom det i den digitala verkligheten finns företeelser som är nya, har vi behövt sätta ord på dessa företeelser.
Ofta är det gamla ord som får en ny betydelse. Den sida jag skriver på nu är en tråd i ett nätforum. Orden tråd, nät och forum är alla gamla - men innebörden här är ny.
9. Tekniskt mumbo-jumbo
Den typen av ord ingår i min vardag och jag måste påminna mig själv om att mina vardagsord inte är självklara för alla lyssnare. Istället för att skriva "jag skapade en ny tråd av din fråga" till en lyssnare som har ställt en fråga som ligger lite utanför ämnet, väljer jag att skriva "jag lade din fråga under en ny rubrik". Ibland missar jag det och skriver något tekniskt mumbo-jumbo som lyssnaren inte blir hjälpt av, kanske utan att jag ens förstod att det var obegripligt.
Att helt undvika nya ord för alla nya företeelser går förstås inte. Vi behöver till exempel prata om appar och poddar i radion ifall det är just appar och poddar vi menar. Och om man inte riktigt vet vad som menas, men "nästan vet", är det svårt att fråga.
All heder åt dig, Christer, som satte ord på något jag vet att många undrar över. I besöksstatistiken ser jag att över 50 besökare har varit inne på denna sida. Om några av dem fått svar på frågan vad en podd är, så är det ju vackert så!
Lyssningstips:
Nedkopplad i P1Jag nöjer mig så här. Ursprungligen hade jag tänkt att skriva ytterligare två punkter (10. Kommunikation från generation till generation och 11. Hur blir vi på Sveriges Radio mer begripliga?), men jag stryker dessa, eftersom jag tycker att jag har fått ur mig det jag ville skriva om.
Ett mycket långt svar på din fråga:
Våra språkvårdare anser att ordet, särskilt med stavningen podd, inte pekar ut eller gynnar Apples varumärke Ipod. Fastän det ursprungligen fanns en koppling mellan denna spelare (som inte längre tillverkas) och det engelska ordet podcast, har ordet podd blivit ett fristående begrepp, på samma sätt som ordet grammofon inte anses gynna företaget Gramophone Company.
Språket är fullt av vardagsord som ursprungligen har varit varumärken, men kommit att få en vidare betydelse. Ett spännande ämne, men frågan ligger utanför detta supportforums fokus:
Wikipedia: Varumärkesord
Jag tycker dock att vi ska ta efter fransmännen och faktiskt vårda vårt eget språk istället.
Clickbait and podcasts: France frowns on English words (bbc.com)
The Commission for the Enrichment of the French Language (CELF), det är grejor det!
- Poddar är nedladdningsbara programserier där det finns möjlighet att prenumerera på avsnitt
- Efterhandslyssning är ett bredare begrepp och inkluderar både poddar och "icke-poddar" (som musikprogram, nyhetsklipp och sändningar)
Även islänningarna har ett aktivt arbete för att hitta egna termer istället för lånord. De har valt en term, hlaðvarp, som jag tycker är bra. Hlaðvarp är bildat av hlaða niður (ladda ned) + varp (sändning).Extremt bra svar. Helt fenomenalt bra.
Jag har försökt svara grundligt, eftersom "poddar" är ett ord vi använder flitigt, trots att betydelsen kan skifta. Vi har alltså två olika betydelser som används parallellt:
- den mer tekniska betydelsen, alltså "nedladdningsbara ljudfiler som går att ladda hem per automatik"
- ett begrepp för "program som står bra på egna ben", till skillnad från de program som i första hand är avsedda för "linjär lyssning", alltså att lyssna på medan de sänds
Där behöver vi på Sveriges Radio bli tydligare kring om vi pratar om poddar ur ett tekniskt perspektiv eller ur ett mer redaktionellt perspektiv!Jag tror att det är svårt att backa bandet och byta till en annan term här, eftersom ordet podd är väletablerat.
På Sveriges Radio anser vi alltså inte att ordet "podd", i synnerhet inte när det stavas med två d, gör reklam för Apples spelare iPod, men för dig som anser det, kanske det känns mindre besvärande att reklam-värdet ringa, eftersom spelaren iPod inte längre tillverkas.
Hur ser du på ord som termos, jeep, parkett, biograf, frisbee, grammofon eller teflon, som också har ett ursprung i specifika varumärken? Gör de orden gör reklam för specifika varumärken, eller har de tappat den kopplingen?
När du lyssnar från vår hemsida behöver du inte fundera över om ett program är en podd eller inte. Alla avsnitt av Sommar & Vinter i P1 hittar du här:
Sommar & Vinter i P1, alla avsnitt
Hitta till programmen
Du kan leta upp våra programmet på flera sätt. Ett är att gå till vår startsida, sverigesradio.se, och välja länken Poddar & program i menyn högt uppe på sidan, se bild:
När du klickar på den länken kommer du hit:
sverigesradio.se/poddar-program
På den sida du då kommer till kan du välja mellan Upptäck och A-Ö (det senare är gulmarkerat på bilden nedan). A-Ö listar alla våra program i bokstavsordning, så om du vet namnet på programmet, är det ett bra val!
Under Upptäck finns det flera bra sätt att hitta till program som man inte vet namnet på. Det finns exempelvis möjlighet att se olika kategorier (även det gulmarkerat nedan), där Sommar & Vinter i P1 ligger under kategorin Kultur/Nöje.
Sommar & Vinter i P1 är (oftast) en podd
Som jag skrev finns det två sätt att använda ordet podd. Det ena sättet handlar om "programformat" där poddar är program som "är självständiga" och avsedda att lyssna på oberoende av sändningstid, till skillnad från "radiosändningar" som är mer av ett flöde, som P1 Morgon. Om vi använder ordet podd på det viset är Sommar & Vinter i P1 en typisk podd!
Med ett mer tekniskt perspektiv är poddar "nedladdningsbara ljudfiler som det går att prenumerera på". Ur den aspekten är Sommar & Vinter i P1 en podd i den version där musiken har klippts ned, medan versionen där musiken finns kvar, som endast går att lyssna på från vår egen hemsida eller i våra egna appar, inte är en podd tekniskt sett.
Vi får endast erbjuda avsnitt med musik, "tekniskt sett icke-poddar", under 30 dagar efter sista programmet i en säsong. Eftersom det nu har gått längre tid än så sedan Vinter-säsongens sista avsnitt, finns det idag endast poddar, avsnitt "utan musik" (egentligen med nedkortad musik), på vår hemsida.
Hoppas att svaret redde ut begreppen något!
Tycker du? Har du möjlighet att ge något exempel på detta så att vi bättre kan förstå vad det är du syftar på?
Jag är lite rädd för att detta lokala hamsteringsbeteende kan påverka mätningen av programs popularitet negativt. Är det något ni tar hänsyn till? Jag upplever ibland att många orgsanisationer är lite besatta av telemetri när de fattar beslut angående innehåll.
Jag fick slå upp ordet telemetri (apropå att främmande ord kan skapa missförstånd), och det verkar betyda det jag gissade: mätningar på distansavstånd.Om något, så skulle det kunna slå åt andra hållet. Vi kan endast mäta i hur hög grad våra avsnitt laddas hem, inte om de nedladdade avsnitten verkligen spelas upp, men jag tror att vi tolkar "nedladdade avsnitt" som avsnitt som lyssnare även spelar upp. Det behöver ju inte alls stämma vid "hamstring", eller i poddtjänster som automatiskt laddar hem alla avsnitt av ett program.Vår statistik för både nedladdning och lyssning (direkt i exempelvis FM-radion respektive i efterhand) analyseras noga och är viktig. Om vi märker att många fler lyssnare stannar kvar efter "morgon-toppen" på en P4-kanal medan grannkanalen har ett stort tapp, försöker vi förstås ta reda på vad det beror på så att vi når ut till så många som möjligt (utan att kompromissa med journalistiskt innehåll etc - förstås!).
Vilket är en fråga som visserligen är intressant, men blir lite utanför ämnet om varför vi kallar radioprogram för poddar, så jag sätter punkt här.
Efterlyser enkelt förklaring av vad poddar är
Detta med att ordet "podd" har två olika betydelser är rörigt.
"Tekniska betydelsen"
Ur den tekniska betydelsen, där en podd ska ha ett RSS-flöde så att det går att prenumerera på avsnitten i allehanda tjänster, var exempelvis årets säsong av Sommar i P1 ingen podd. Inte heller de "SR-exklusiva" avsnitten av USApodden.
"Formatet"
Om man med podd istället menar "en viss typ av program" som går att lyssna på när man vill, en användning av ordet som vinner allt mer terräng, är även de programmen poddar. Den förklaringen skriver jag mer om här:
Efterlyser enklare förklaring av vad poddar är